Emil, Jens och Camilla hade arbetat med fönsterputs vid lantstället tre år i rad nu. Varje år så kom de dit med sina familjer strax innan midsommar. Sedan stannade de i ungefär 2 månader. Mycket fönsterputs hann göras under denna tid. Och med åren blev de dessutom duktigare på att dela upp sysslorna mellan sig.
Vi gör ett besök i kompisgänget under den tredje sommaren med fönsterputs. Det var då som rollerna verkligen satt sig på allvar.
Vi börjar med Jens. Äldst i gänget och så även starkast. Han gavs ett uppdrag för fönsterputs-verksamheten som han gärna tog emot. Nämligen materialansvarig. Utan material skulle ingen fönsterputs kunna genomföras. Det förstår vem som helst. Jens uppgift var alltså att förse övriga i gänget med hinkar, trasor, handdukar, rengöringsmedel och allt som krävdes för arbetet. Det blev mycket spring fram och tillbaka från den lokala och sommaröppna affären i byn. Han var nöjd med det. ”Lite gratis träning” kunde han säga när han svettig kom tillbaka med famnen full av saker. Saker som skulle göra att resterande delar av ”företaget” kunde göra sina uppgifter för fönsterputs.
Näste person var Camilla, vd:n i sammanhanget. Ja, faktum är att hon senare i livet också blev just vd för ett större företag. Men det är en annan historia. Under dessa år med fönsterputs var det hon som såg till att allt sköttes professionellt och snyggt. Hon var också säljare, och en skicklig sådan. Hon gick från hus till hus och sålde in tjänsterna inom fönsterputs. Hon hade charmen på sin sida och få vuxna kunde säga nej. Detta gynnade henne, företaget och hennes två kamrater som fick mer och mer att göra. Mer och mer pengar var påföljden. Och tid i solen, inte minst.
Sist men inte minst har vi då alltså Emil. Emil var den som kavlade upp ärmarna och fick fönsterputsen gjord. En omåttligt viktigt uppgift, kan man argumentera. Och ingen skulle nog dementera detta. Han hade ingen som helst höjdrädsla i kroppen. Detta gjorde att han kunde åta sig vilka uppdrag som helst – vilka fönster som helst – att ge en ordentlig omgång fönsterputs. Visserligen var Emils föräldrar inte riktigt lika entusiastiska över att han spenderade mer tid på stegar än på marken. Men det struntade han väl i. Här fanns pengar att tjäna och glass att köpa för dessa pengar. Fönsterputsen behövde göras och så var det med den saken.